Evilina

livet blir ju aldrig som man tänkt sig och även om de ofta blir bra tillslut så kan iaf inte jag låta bli att undra hur de skulle kunna varit. ibland känns de som de är de små besluten som gjort stora färändringar i mitt liv. eller så är de stora beslut utan att jag har fattat de. och samtidigt som jag vet att jag har tagit rätt beslut så kommer ibland de förflutna ikapp och jag inser att de jag sakna är avslut. en chans att få rätta ut alla mina frågetecken, något som jag egentligen vet inte går. jag vet att vi försökt och att vi sitter fast. de finns två sidor av varje mynt och ibland ser de väldigt olika ut. Men trotts den vetskapen så sitter jag här igen  och mitt förflutna förtär mig innefrån. Frågan varför är ständigt närvarande. Måste bara försöka få ut detta och få ett avslut så jag kan gå vidare. Du ska inte få vinna över mig. tänker inte slösa mer av mitt liv...