5 november
De får bli ett kort inlägg idag, ska ju vara tillbaka på praktiken om ca 7,45 timmar :) tur man har så roligt eller roligt är nog fel ord men jag trivs otroligt bra. får ta egna ansvar redan och känner att jag verkligen lär mig. för de är ju så mycket små saker som hur man bäst planerar för att dagen ska flyta smidigt och gå så fort som möjligt utan att jag ska stressa, men som när jag skulle göra kontroller. bäst är ju att på med satrationsmätaren sen ta temp och puls. samtidigt som man håller ett öga på satration. då blir de ju smidigt. men jag tog verkligen en sak i taget, först stemp sen puls sen sat och stod oc h vänta medan den skulle stabilisera sig lite. de som jag tycker är svårare är att få in andningfrekvensen i de hela. för jag kan inte räckna den och plusen samtidigt. men å andra sidan kan jag ju räkna puls i 30 sek och sen räkna andning i 30 på nå smidigt sätt. men som sagt var de är såna små saker som jag måste få att flytta på bättre så jag blir snabbare och effektivare.
sen fick jag ta hand om min första avlidna patient idag. gick otroligt fort och var inte oväntat men för mig som aldrig sett en död människa förut var själva grejen väldigt läskig eller iaf när vi hade kontroller. hade ju kontroller med 15 min bara för att se till att patienten inte skulle dö och sen bli liggande själv. och när jag var in och andningeuppehållen blev längre och längre så var jag jätte rädd men när jag sen gick in sista gången kunde jag se med en gång att pateinten hade fått somna in och jag tyckte inte alls de var obehagligt nå mer utan de är som alla säger de ser så lugnt och fridfullt ut. inte som man sover heller utan mer avslappnad. Så de var väldigt skönt att få vara med och se detta och se ta hand om kroppen något som gjordes med sådan respekt. ja menar man läser mycket om hur de ska vara i vården men när man kommer ut är de mycket som inte stämmer men just ta hand om en kropp sker med precis så mycket respekt som beskrivs i skolan. Och jag vill ju hellst slippa ta hand om allt för många kroppar då jag är ute efter att hjälpa människor må bättre men just i detta fallet så var detta den värdigaste vägen. och de var skönt att få vara med när de var ett sånt "bra" dödsfall.
nej nu blir de sängen..
sen fick jag ta hand om min första avlidna patient idag. gick otroligt fort och var inte oväntat men för mig som aldrig sett en död människa förut var själva grejen väldigt läskig eller iaf när vi hade kontroller. hade ju kontroller med 15 min bara för att se till att patienten inte skulle dö och sen bli liggande själv. och när jag var in och andningeuppehållen blev längre och längre så var jag jätte rädd men när jag sen gick in sista gången kunde jag se med en gång att pateinten hade fått somna in och jag tyckte inte alls de var obehagligt nå mer utan de är som alla säger de ser så lugnt och fridfullt ut. inte som man sover heller utan mer avslappnad. Så de var väldigt skönt att få vara med och se detta och se ta hand om kroppen något som gjordes med sådan respekt. ja menar man läser mycket om hur de ska vara i vården men när man kommer ut är de mycket som inte stämmer men just ta hand om en kropp sker med precis så mycket respekt som beskrivs i skolan. Och jag vill ju hellst slippa ta hand om allt för många kroppar då jag är ute efter att hjälpa människor må bättre men just i detta fallet så var detta den värdigaste vägen. och de var skönt att få vara med när de var ett sånt "bra" dödsfall.
nej nu blir de sängen..
Kommentarer
Trackback
