25 september
Gud vad trött jag är idag. gick upp okristligt tidigt idag igen och jag är verkligen inte en morgonmänniska. hur som hellst så igår var de skolan som gällde och "minikoferans" men de gick hur bar som hellst, fat jag hatar när jag måste stå framför en publik och prata är helt värdelös på de. trotts att jag har kämpat så för att vara mindre blyg så kommer de ändå stunder när jag bara vill gömma mig och då blir allt så fel. suck ibland önskar man att man kunde ta ett piller sen slapp man vara blyg men de är bara att fortsätta kämpa...
för att återgå till dagen så var de till att jobba först började kl sju och de börja ju inte alls bra. fick verkligen se vad de kan betyda när någon dement får ett agresivt betende. har aldrig sett någon skifta så fort och har nog aldrig varait så rädd på jobbet. var inte långt till tårar där men sen skifta de tillbaka lika fort men börjar inse att dement är nog inte min grej. man måste kunna ta även de agresiva och de kan jag inte. men att kunna inse sina svagheter måste ju vara nå bra. så vi får se hur jag gör i framtiden. sen kom jag iaf hem och då var de dax för min "läkartid" vilket bestod av ett telefonsamtal som jag bokat så jag ska få reda på nå resultat men de var nog mest bara ett slöseri med tid. dom vet fortfarande inget mer och prata bara så konstigt så jag vet inte om jag bör vara orolig eller inte.
Läkare; hmm, ja den har ju inte växt så de är ju bra. mindre bra är ju att den är kvar. men den har ju godartat utseende står de.
Jag; okej så exakt vad är en knuta?
L; ja de är ju en cell förändring
J; okej men jag bör inte oroa mig än?
L; Nej de tycker jag väl inte men du bör gå på fler röntgen
exakt vad ska man tro? så jag ska inte vara orolig men jag är en cellförändring i lungan som de inte riktigt vet vad är. och de ser godartat ut? kan man inte ta ett prov istället för att gissa? så mycket fattar jag att man kan ha cellförändringar utan att de är farligt men att säga att den ser godartat ut låter lite vakt tycker jag. och hur länge ska jag gå på röntgen då? tills den börjar växa och de insåg att opps de var inte godartat eller tills den försvinner? ibland blir jag bara så less och jag vet att de inte är deras fel att de inte vet de är min kropp men kom med lite mer förstårliga svar. som nej den har inte växt och sånt här brukar försvinna av sig själv. eller om de inte är som de ska säg de då så jag slipper slita mitt hår. och fånig som man är så tänker man ju på allt som kan gå fel istället för att de är nog inget, bara lite celler som hamnat på felplats som kroppen kommer ta hand om. lite smått hypokondrisk jag vet, men är de inte vårdpersonal som är värst =)
nej men nu ska jag sitta här med lite bra musik i öronen, mjukbyxorna från 90-talet och choklad. och strunta i alla cellförändringar och inflamerade tolvfingertarmar och allt annat som är fel på mig. och bara vara!
trevlig kväll
för att återgå till dagen så var de till att jobba först började kl sju och de börja ju inte alls bra. fick verkligen se vad de kan betyda när någon dement får ett agresivt betende. har aldrig sett någon skifta så fort och har nog aldrig varait så rädd på jobbet. var inte långt till tårar där men sen skifta de tillbaka lika fort men börjar inse att dement är nog inte min grej. man måste kunna ta även de agresiva och de kan jag inte. men att kunna inse sina svagheter måste ju vara nå bra. så vi får se hur jag gör i framtiden. sen kom jag iaf hem och då var de dax för min "läkartid" vilket bestod av ett telefonsamtal som jag bokat så jag ska få reda på nå resultat men de var nog mest bara ett slöseri med tid. dom vet fortfarande inget mer och prata bara så konstigt så jag vet inte om jag bör vara orolig eller inte.
Läkare; hmm, ja den har ju inte växt så de är ju bra. mindre bra är ju att den är kvar. men den har ju godartat utseende står de.
Jag; okej så exakt vad är en knuta?
L; ja de är ju en cell förändring
J; okej men jag bör inte oroa mig än?
L; Nej de tycker jag väl inte men du bör gå på fler röntgen
exakt vad ska man tro? så jag ska inte vara orolig men jag är en cellförändring i lungan som de inte riktigt vet vad är. och de ser godartat ut? kan man inte ta ett prov istället för att gissa? så mycket fattar jag att man kan ha cellförändringar utan att de är farligt men att säga att den ser godartat ut låter lite vakt tycker jag. och hur länge ska jag gå på röntgen då? tills den börjar växa och de insåg att opps de var inte godartat eller tills den försvinner? ibland blir jag bara så less och jag vet att de inte är deras fel att de inte vet de är min kropp men kom med lite mer förstårliga svar. som nej den har inte växt och sånt här brukar försvinna av sig själv. eller om de inte är som de ska säg de då så jag slipper slita mitt hår. och fånig som man är så tänker man ju på allt som kan gå fel istället för att de är nog inget, bara lite celler som hamnat på felplats som kroppen kommer ta hand om. lite smått hypokondrisk jag vet, men är de inte vårdpersonal som är värst =)
nej men nu ska jag sitta här med lite bra musik i öronen, mjukbyxorna från 90-talet och choklad. och strunta i alla cellförändringar och inflamerade tolvfingertarmar och allt annat som är fel på mig. och bara vara!
trevlig kväll
Kommentarer
Trackback
