Evilina

Jag blir så frustrerad när jag tänker på framtiden, vet inte om jag kommer få nå jobb, vet inte vart vi ska bo. vet hur jag vill att de ska utveckla sig men de är nog mest bara en dröm nu. men samtidigt är de så nära. med ett obb skulle jag kunna ta ett lån och köpa oss ett hus. visst de är inget fel på att hyra men de vore trevligt med ett hus, stort nog för att uttöka familjen. men där kommer ytligare ett problem, jag måste få jobb innna jag blir gravid för vem anställer någon gravid? ibland känns de som de vore mycket lättare att flytta tillbaka till england och låta min kära sambo få ta del av ansvaret för vår framtid oxå. men samtidigt skulle vi aldrig kunna ha råd att bo där som vi har här. hus där är ju enormt dyrt. huset hans föräldrar bor i kostar över en miljon svenska kronor och då är de i ett mindre fin område med fyra rum och minimal gräsplät. men de är nog dax jag vaknar upp, återvänder till verkligheten och börjar söka jobb på äldreboenden och hyr ett tag till.
men nu säng, man kan ju dröma ett tag till..